AKTUELLT ARKIV C.V. PRESENTATION AUDIO INDEX
michael ellburg
MICHAEL ELLBURG
me@michaelellburg.se mobil:0733837202
    (*1962)
michael ellburg   Arbetar främst med installationer, objekt, måleri, text och ljudverk. Ofta med flera uttryck på samma gång, som tillsammans bygger upp en berättelse i utställningsrummet. De objekt Ellburg använder sig av i sin konst hör ofta hemma i hemmet – en kudde, en skjorta, en anslagstavla eller en skurtrasa som fått ge struktur till en monokrom målning. Andra verk med mer arkitektonisk prägel ifrågasätter hemmet som konstruktion, t.ex. ett vitt stort tomrum, en husmodul som kan sättas ihop likt ett pepparkakshus, eller ett självtillräckligt ”möbelrum” som utgör både stol, vägg och tak i samma objekt. Genomgående i alla uttrycksformer är att verken fungerar som tidsdokument, minnesmonument och som en undersökning av rummet, speciellt det vi kallar vårat hem. På senare år har Ellburg börjat arbeta med ljudverk som ger lyssnaren en tydlig rumslig bild inne i huvudet. Kanske det enda rum som man någonsin kan kalla sitt hem.
     
   

Recension Uppsala Nya Tidning Juli 2007, Sebastian Johans

"Utställningens höjdpunkt i min bok hittar man dock inte inne i järnboden utan i en liten oansenlig stuga en bit in i skogen där Michael Ellburgs installation repeatforeverafter huserar i ensamt majestät. Ljud, ljus och objekt formulerar tillsammans en malande mässa att försjunka i en stund. Ett ljudcollage är den bärande beståndsdelen och jag kan inte bestämma mig för om jag tycker att det är meditativt eller otäckt, men det kan också göra detsamma. Fängslande är det i vilket fall som helst. När jag vacklar ut ur stugan har hela landskapet annekterats av verket, och det gör bilturen tillbaka till Uppsala till en oväntat tilltalande upplevelse."

     
   

Recension, Konsten februari 2001, Anders Olofsson

"En stor del av utställningen består emellertid av verk som på ett eller annat vis gör upp med Rymans närmast förabstrakta abstraktioner. Processen börjar redan hos Rauschenberg , som använder en prosaisk roller i stället för penslar och den fullbordas med konstnärer som Marianna Uutinen, Allan McCollum och Clay Ketter. I deras verk har den rena, vita ytan "besudlats" med antingen slarvigt anbringade bokstäver och tecken, förvandlats till objekt eller hemsöker helt sonika konstens finrum med budskap och rekvisita hämtad från domäner där vanligtvis hantverkare och inredningsarkitekter håller till. Men där, precis där, sluts paradoxalt nog cirkeln. Ett av utställningens starkaste verk är inte historiskt utan producerat av Michael Ellburg och Torbjörn Johansson, exklusivt för Liljevalchs. Deras rumsinstallation företar en arktektonisk invasion av vårt fysiska manöverutrymme, samtidigt som den i kraft av sina oerhört enkla komponenter (vit färg och ljus) naglar fast besökaren i den trånga passagen som leder förbi verket in i nästa utställningssal. Man behöver inte dröja sig kvar länge för att sugas in i ett kontemplativt tillstånd som säkert Malevitj hade gillat."

     
   

Recension, Norrköpings Tidningar februari 2001, Natalia Kazmierska

"Michael Ellburg och Torbjörn Johansson bygger med ett av utställningens nyaste verk, Whiteroom från 2000, upp det vita rummet från grunden. En helt vit verklighet, ett bländande vitt rum och hundra år efter Malevtij är vi tillbaka på noll igen: vitheten som projektionsduk, det vita rummet som en andlig sfär och det vita som klinisk oskuld."